Trädgårdsbranschen är på många sett inför det nya

Det här skulle bli en bloggtext om växtskydd. Rubriken skulle ha passat bra även då, speciellt ifall man tänker på EU:s Från jord till bord-strategi vars målsättning är att minska användningen av växtskyddsmedel och de risker som härrör från dem. Det ämnet blir dock till en annan tid för en annan författare.

Trädgårdsbranschen är på många sett inför det nya. Under det senaste året har koronapandemin fått den största uppmärksamheten, men det sker även andra förändringar i verksamhetsmiljön som på ett märkbart sätt kan påverka branschens verksamhet. En del förändringar sker åtminstone inledningsvis långsamt, en del förändringar kan man på något sätt påverka politiskt, en del kräver god förmåga att se framåt eller anpassning.

Koronapandemin lyfte på ett tydligt sätt fram hur beroende branschens är av utländsk arbetskraft. Tillgången på arbetskraft har inte varit självklar heller före pandemin och problemet har inte endast funnits på finländska gårdar, utan det är en utmaning som uppstått på grund av en inbördes tävlan inom hela Västeuropa. Det kan hända att koronapandemin accelererar mekaniseringen inom de områden som kräver mycket arbetskraft. Den första inhemska jordgubbsroboten utvecklas för tillfället. Vanligen har man inom olika produktionsområden försökt mekanisera och automatisera enkla, tunga och för människan farliga arbetsskeden. I början är tekniken dyr och klumpig, men tekniken utvecklas idag med fart och serieproduktion sänker vanligen priserna. I framtiden behöver man kanske inte så många händer, utan färre men mera skolade arbetskraft på gårdarna

I den föregående bloggtexten beskrevs hur växthusproduktionen utvecklats i Finland. Både växthus- och tunnelproduktions största orosmoment är tillgången på växttorv i framtiden, nu när man försöker köra ner upptagningen av torv för energianvändning. Att utveckla och anskaffa ersättande växtunderlag är inte problemfritt. Även om till exempel vitmossor är en fungerande komponent i växtunderlag, kan upptagningen av den ha betydande negativa miljökonsekvenser, ifall upptagningen verkställs dåligt eller på fel område. Växthusproduktionen är en innovativ bransch i Finland och kommer troligen nog att lösa problemen med växtunderlaget.

Lösningen kan kanske hittas från den nu så aktuella cirkulära ekonomin. Återanvändning är på inget sett nytt inom trädgårdsbranschen, växtrester har återanvänts via kompostering och sin egen samt grannens boskapsdynga har använts som gödsel. När efterfrågan på material stiger och det oanvända materialet på jorden minskar, är det naturligt att vi börjar se på avfallet eller det vi idag kallar till sidoströmmar på ett nytt sätt. Dagens cirkulera ekonomi strävar efter att förädla mervärdesprodukter av sidoströmmarna. Den cirkulära ekonomin kan hämta nya innovationer till trädgårdsbranschen och samtidigt erbjuda nya kanaler att utnyttja råvaror som idag slutar som avfall. Fazer tillverkar xylitol och brödpåsar av havreskal – vad kunde man till exempel göra av lökskal?

Det har varit intressant att följa med hur klimatförändringen till sist har blivit ett tema för den allmänna debatten. Jag studerande miljövetenskaper i början av 2000-talet och klimatförändringen var ett centralt tema i studierna, men mycket sällan i nyheterna. Man talade under föreläsningarna om att stävja klimatförändringen och vikten av att anpassa sig, men samhällen fungerar långsamt inför stora svårhanterliga förändringar. Klimatförändringen är inte en rätlinjig klimatuppvärmning och i våra finländska förhållanden med stora naturliga variationer i väderleken kan den vara svår att upptäcka. Tidsserier visar dock att våra växtsäsonger har förlängts och temperatursummorna ha stigit. Ljusförhållanden förändras inte, vilket betyder att växterna inte nödvändigtvis kan dra nyttan av de långa varma höstarna. Att utnyttja ljuset på våren kräver igen växthus.

I en globaliserad värld har tingen komplexa samband. När apelsinodlingarna besväras av en svår växtsjukdom, kan ersättande saftråvarors, som svarta vinbärets, efterfrågan öka. När efterfrågan på ansiktsmasker steg förra våren, minskade samtidigt tillgången på de av samma råvaror tillverkade fiberdukarna. Annekteringen av Krim och kriget i östra Ukraina 2014 förvirrade för en stund marknaden av färskprodukter i EU, på grund av de restriktiva åtgärder som EU införde mot Ryssland, innan en balans igen hittades. Nyhetsuppföljningen av Brexit har blivit i fötterna på Corona krisen, men den påverkar både på arbetskraftens rörlighet och på handeln av livsmedel inom EU.

Som bakgrund till framgångsrika företag finns ofta en tidig insikt till de spirande möjligheterna, man har vågat ta tag i dem och dessutom har man lyckats omvandla dem till en lyckad affärsverksamhet. En förmåga att se nya möjligheter och att fungera utanför de traditionella verksamhetsmodellerna hjälper ofta till. Alla gånger kan försöken inte lyckas, men pionjärer behövs. Utan modiga och experimenterade odlare skulle vi inte ha en så bred och mångsidig trädgårdsbransch på så här nordliga breddgrader.

Ny information föds hela tiden och den sprids lika snabbt. Att se de svaga signalerna och den betydelsefulla informationen i informationsflödet är utmanande. Redan det att man kan hantera den tillgängliga informationen kräver idag en hel del tid och resurser. Den snabba informationsgången och de väldiga informationsmängderna utmanar även alla sakkunniga. När så gott som all information är tillgänglig för alla bakom några klick, grundar sig sakkunnighet idag inte enbart på att man vet saker. Man måste kunna förena information från olika källor och olika branscher till stora helheter och anpassa dem till kundens behov. Den sakkunniga bör även kunna fungera som företagets sparrare och vidga företagarens synvinklar.

Jag skriver denna bloggtext med vemod och tacksamhet, eftersom mitt arbetsförhållande med ProAgria tar slut. Jag ville ta mig an en utmaning som ganska överraskande kom emot mig, även om den kräver att jag ger upp en del bekanta saker. Jag kommer även i framtiden att fungera för den finländska trädgårdsproduktion, men ur en annan synvinkel. Jag tackar min arbetsgivare ProAgria, Etelä-Savo för intressanta och mångsidiga arbetsuppgifter samt möjligheterna att utveckla mitt eget kunnande på ett mångsidigt sätt. Mina regionala och landsomfattande kolleger vill jag tacka för ett uppmuntrande och positivt arbetsklimat. Mitt arbete hade inte heller varit möjligt utan sakkunniga samarbetspartners, med vilka det har varit fruktbart att samarbeta.

Speciellt vill jag tacka mina kunder. Att arbeta med er har varit det här arbetets salt och socker. Ni kan vara stolta över det ni gör och ni kan möta kommande utmaningar och möjligheter med tillförsikt.

Mirja Tiihonen