Nya utmaningar på ogräsfronten

Eftersom vädret och odlingsväxterna har ändrat kommer också nya ogräs, vilka bör tas i beaktandet. Redan nu finns det på Åland och på enskilda platser runt i Södra Finland ogräs, som ofta är obekanta men ökar i antal. Framförallt inom grönsaks- och potatisodling ser vi nya besvärliga ogräs. De växtskyddsmedel mot ogräs som idag finns registrerade fungerar inte alltid på de nya ogräsen. Man bör även kunna identifiera ogräsen och det är grunden till en lyckad bekämpning. Även nya och annorlunda växtsjukdomar kan komma med nya ogräs.

Hönshirs (Echinochloa crus-galli) har hittats i över tiotals år i Södra Finland i radodlingsgrödor. Det anses i världen som ett av de värsta ogräsen som finns. 2018 års värme och torka gjorde att hönshirsen trivdes bra och frodades. Glesa bestånd och hönshirsens egenskap att vara C4-växt gjorde att mycket nya frön producerades. Växtskyddet är utmanande då hönshirs växer sent på sommaren och då är det normala växtskyddet ofta redan gjort.

Nattskatta (Solanum nigrum) har ökat de senaste åren och den liknande bägarnattskattan (Solanum physalifolium) har tillkommit. Nattskattan samt bägarnattskattan tillhör potatissläktet, vilket gör den besvärlig att skilja från potatis samt att bägarnattskattan drabbas av samma bladmögel som potatisen. Det finns inte några riktigt bra växtskyddsstrategier till nattskattetypens ogräs. Den har påträffats allmänt på Åland samt runt Säkylä och enskilda ställen i Nyland och Åboland.

Nattskatta bland potatisbeståndet. Märk nattskattans kala blad.

Bägarnattskattan skiljer man från nattskattan på de håriga, något ljusare bladen.

Målla som målla? Men det som ser ut som mållor kan vara olika sorters mållor; Svinmålla (Chenopodium album) - Strandmålla (Atriplex littoralis) - Vägmålla (Atriplex patula) etc. Varför det är viktigt att skilja och identifiera dem? Jo, för att man bör ta det i beaktandet i växtskyddet. Om man känner på ett blad av målla är vaxskiktet på dem olika, vilket gör att känsligheten för olika preparat är stor. Ofta är det så att om ”Målla” finns kvar på ett fält som det inte borde finnas på, är det en underart till vår vanliga art med ett kraftigt vaxskikt.

Texten är skriven av Dennis Grönroos, specialodlingsrådgivare, ProAgria Ålands hushållningssällskap