Något gott ur coronakrisen – åtminstone för bärmarknaderna

I december 2020 ordnades ett internationellt bärseminarium Global Berry Congress, där även jag deltog. I seminariet deltog 550 yrkesmänniskor inom bärbranschen från 47 olika länder. Seminariets nyckelteman var hållbar utveckling samt pandemins inverkan på Europas bärmarknader och konsumenternas beteenden.

Den långvariga Corona epidemin håller överallt i världen på att permanent förändra konsumenternas beteenden och förändringarna fortsätter i framtiden. Pandemin har även visat att konsumenterna inte är likadana. För en del har epidemin påverkat både ekonomin och hälsan på ett negativt sätt. Men det finns även en stor grupp människor, de som bibehållit sina arbetsplatser, vars ekonomi inte försämrats och som varit mera hemma vilket betyder att de har mera pengar för konsumtion.

I undersökningar gjorda av Storbritanniens Europanel kan man tydligt se att efterfrågan på bär hela tiden ökat. Ökningen beror på att människorna jobbar mera hemma, vilket i sin tur lett till ökad matlagning och konsumtion av mellanmål samt ett ökat intresse för hälsan. Det här har på europeisk nivå inspirerat till och med en miljon nya konsumenter att köpa bärprodukter för ett värde av 710 miljoner euro. Marknadsvärdet har stigit speciellt på grund av att värdet på de enskilda köpen har stigit samt eftersom ett högre pris och/eller andelen premiumprodukter har ökat. Speciellt när det gäller jordgubbar ha andelen premiumprodukter ökat, men å andra sidan har engångsinköpen minskat. Jordgubbar är det enda bäret som blivit ett dylikt premiumbär och förändringarna på jordgubbsmarknaderna dikterar ganska långt hur värdet av hela bärmarknaden utvecklas.

Jordgubben har blivit et premiumbär och utveckling av dess konsumtion beskriver hela bärmarknadens utveckling.

Buskblåbär har fungerat som tillväxtens motor. Man producerar allt mera av dessa bär på de odlingar som finns och dessutom har nya produktionsländer kommit med, bland annat Marocko, Mexiko och Sydafrika. Nya tekniker har explosionsartat utvecklat buskblåbärens marknader och denna utveckling kommer att fortsätta konstaterade Raffaele Benedetti från teknologiföretaget Unitec. Redan nu möjliggör tekniken storleks- och färgsortering och den kan känna igen skadade bär. Nu håller man på att utveckla sorteringstekniker för socker och syrlighet. Nästa steg i denna utveckling är enligt honom att maskinen kan sortera enligt noggranna näringsinnehåll, och sedan kan produkterna marknadsföras enligt deras exakta hälsoegenskaper. På så sätt får man i förpackningarna bär med jämna egenskaper, alla bär i en ask är lika söta, vilket ökar konsumentens positiva upplevelse och det ökar kundernas köpbenägenhet.

De var även intressant att höra att konsumentbeteendet gällande vilka bär och hur ofta man köper bär skiljer sig mellan Syd- och Nordeuropa. Fransmännen och spanjorerna har minskat sin jordgubbskonsumtion på bekostnad av andra bär. Men oroväckande är att dessa övriga bär köps allt mera sällan. Italienarna igen förälskade sig i hallon år 2020 och det ökade samtidigt övriga bärs konsumtion. Det ökade engångsqinköpet ledde i sin tur till att man köpte bär mera sällan. Ifjol ökade bärinköpen direkt från gårdarna med 50 %, från nätet med 45 % däremot minskade inköpen från dagligvaruhandeln kraftigt.

Det återstår att se ifall dessa förändringar blir bestående eller ifall vi efter korona återgår till det gamla. Alla föreläsare antog dock att en återgång till det som varit inte kommer att ske. Även i fortsättningen är det alltså viktigt att man satsar på att bären är lättillgängliga för konsumtenen via till exempel näthandel och att förpackningarna är miljövänliga och sådana att de lätt kan användas av konsumenten. Det skulle vara viktigt att använda förpackningarna för informationsförmedling, till exempel kan man berätta om nya innovativa recept som hjälper till att upprätthålla konsumtionen. Dessutom bör man 2021 uppmärksamma som trender att närproducerade produkters efterfrågan ökar liksom även att äta hemma samt matlagning och bakning. Livsmedel uppskattas för deras hälsoegenskaper och man söker efter s.k. läkemedelseffekter. Ekologiska produkters efterfrågan ökade femgånger mera än traditionell producerade produkter och denna ökning kommer att fortsätta. Inköp via olika kanaler har ökat kraftigt under koronaåret i och med den ökade näthandeln, där produkterna endera avhämtas, levereras hem eller till ett särskilt upphämtningsställe. Den här utvecklingen bör man förstå även inom bärhandeln, eftersom denna trend kommer att bli framtidens köpbeteende. Den enskilda producenten kan kanske inte svara på alla dessa trender men hen måste nätverka med olika branscher till exempel dagligvaruhandeln.

På grunda av pandemin ligger någotslag av lågkonjunktur på lut, men enligt Davide Perotto från Europanel är det mycket viktigt att man inte sparar på investeringarna i detta skede. Tvärtemot är upprätthållandet av verksamheten och större investeringar nu enda vägen mot ökad tillväxt trots svåra tider. Ifall man nu lyckas kapa åt sig marknadsandelar är det troligt att man kan hålla dem i framtiden.

Text och bilder: Päivi Turunen, puutarhatuotannon asiantuntija, ProAgria Itä-Suomi