Digiteknik inom trädgårdsproduktion – nutid eller framtid?

Hur ser framtidens växtproduktion ut? Maskinsyn, robotik, big data, växthus och ozonvatten? Säkert allt detta och mycket mera. Inom primärproduktionen ökar tillgången på tillämpningsprogram i snabb takt och speciellt inom trädgårdsproduktionen går det framåt med jättekliv också gällande uppfinningar som kan låta lite märkliga. Utvecklingen styrs av produktionens ansvar men även av bristen på arbetskraft, tillgången på resurser samt konsumtionsvanor.

Användning och hantering av vatten

Recirkulering av vatten är obligatoriskt i Holland men ännu inte hos oss i Finland. Allt dräneringsvatten från växthus och tunnlar i Holland återanvänds och renas före det släpps ut i naturen. Med blått ljus kan man till exempel förstöra mikrober i vatten och med en ny sorts plasmaoxiderare kan man i princip även bli av med alla rester av växtskyddsmedel i vatten. Man har även konstaterat att frön som behandlats med plasmaaktiverat vatten gror snabbare.

På senaste tiden har man även flitigt undersökt ozonvatten och konstaterat att det har en betydande effekt bland annat på mjöldagg, mögelsvampar och vid bekämpningen av en del skadegörare. Med ozonvatten kan man även öka handelshållbarheten för livsmedel. Ozonet bryts snabbt ner i vatten och produkten är på så sätt restfri. Det är troligt att ozonvattnet kommer att revolutionera växtskyddsbekämpningen speciellt inom tunnel- och växthusproduktionen.

Robotik, drönare och maskinsyn

Till exempel inom tomatproduktionen kan en sorteringsrobot med artificiell intelligens minska på svinnet samt mängden överpackning och kan med sin effektivitet ersätta till och med tre personer. Inom jordgubbsproduktionen förbereder man sig på att det kommer att bli allt svårare att hitta arbetskraft genom att man håller på att utveckla en inhemsk plockningsrobot som är anpassad speciellt för frilandsproduktion. I Europa har man redan hunnit långt med att utveckla plockningsrobotar för växttunnel- och växthusproduktionen och det finns redan en dylik robot på marknaden. Man utvecklar inte endast robotar för våra nuvarande odlingsväxter utan man förädlar även arter och sorter som är speciellt anpassade för skörd med robotar. I stort kan man säga att automatisering av olika odlingsskeden ger säkerhet vid planering av arbetet, effektiverar arbetet samt minskar behovet av arbetskraft.

Drönare har använts inom frilandsproduktionen bland annat för att observationer av växternas utveckling. Inom växthusproduktionen har man genom värmekameraflygningar funnit värmeläckageställen i växthus. Än så länge används drönare i Finland främst för att ta bilder men i framtiden kan man antagligen använda dem för såväl spridning av flytande gödsel som växtskyddsmedel. Enligt lagen kan man idag inte använda drönare för spridning av växtskyddsmedel, men detta kommer antagligen att förändras i framtiden. Framöver kommer användningssätten för drönare att utvidgas och diversifieras.

När urvalet av växtskyddsmedel minskar söker odlarna efter nya sätt att kontrollera ogräs. Ett sätt är att förena mekanisk och kemisk ogräsbekämpning. Olika harvar med maskinsyn möjliggör ett gott resultat eftersom ogräsharven kan styras men några centimeters noggrannhet. Inom den kemiska bekämpningen fokuserar man allt mera på att bekämpa enligt behov och även växtskyddssprutornas teknik utvecklas. Självgående sprutor med munstycken som styrs med maskinsyn hjälper till att bekämpa enligt det verkliga behovet.

Mätningar

Med sensorer som fästs vid växterna kan man observera tillväxten under hela växtsäsongen. Förändringar i stammens tjocklek och bladens temperatur berättar om hur effektivt växtsafterna rör sig i ledningssträngarna och hur växten kyls ner. Genom att förena mätningsdata med data om klimatet kan man till exempel få redan på hur temperaturen, koldioxidhalten, luftfuktigheten eller strålningen påverkar tillväxten och man kan även snabbt reagera genom att göra förändringar i tillväxtparametrarna. Eller så görs förändringarna självständigt av en algoritm som utvecklats för odlingen och då blir odlaren uppgift främst att övervaka.

Dataöverföring och IoT

Dataöverföringshastigheterna växer hela tiden och i framtiden kommer man att bygga ett åtminstone tio gånger snabbare 5G nätverk. Allt större informationsmängder är möjliga att förflytta på allt kortare tid. Förutom snabbare förbindelser kommer 5G nätverket att möjliggöra de mera krävande IoT-apparaterna (Internet of Things) att kommunicera sinsemellan. Man har mindre pratat den IoT-teknologi som kan byggas upp på LoRaWan-teknologin (Long Range Wide Area Network) och är anpassad för att sända och ta emot mindre datamängder på långa avstånd. I Finland bygger Digita ett LoRaWan nätverk som utvecklas hela tiden och också inom trädgårdsproduktionen finns redan flera användningsområden för LoRaWan sensorer. Dessa batteridrivna sensorer kan samla in data från växthus och friland gällande bland annat temperatur, lufttryck, luftfuktighet och regnmängder. Denna data kan sedan vidarebefordras till ett övervakningssystem på distans som tolkar och visar det åt mottagaren.

Lär känna digitekniken

Digitekniken förenas ofta med framtiden men i verkligheten är digitaliseringen redan här. Digiteknik använder de flesta idag åtminstone via sin smarttelefon och sin dator. Redan med ett litet kunnande kan man börja använda åtminstone endel av de digitala lösningarna som idag erbjuds även inom trädgårdsproduktionen. Mera information om alternativ hittar man bland annat från följande sidor:

Digi Maatilojen arkeen –projekt

Digitalisaatio maatilojen arjessa –projekt

Kestävää kehitystä maatalouteen uusilla teknologioilla -projekt

DigiMaatalous.fi

Täsmäviljelyfoorumi

Texten baserar sig delvis för föredrag som hölls under Uuden tekniikan päivät (UTP 6.0).

Författare: Michaela Kontu, sakkunnig inom trädgårdsproduktion och Minna Pohjola, sakkunnig inom bärproduktion, ProAgria Länsi-Suomi