Tärkeä maaperä

Tärkeä maaperä

Jordbruksverket järjesti helmikuun toisella viikolla puutarhaneuvojille täydennyskoulutuspäivät Linköpingissä Ruotsissa. Suuri osa siitä, mitä tekstissä käsitellään on peräisin Lizzie Sagoo ADAS, Joel Williams Integrated Soils och Arjan Reijeveld Eurofins esitelmistä näillä päivillä.

Hedelmällinen maaperä on menestyneen viljelyn perusta. Me tiedämme että tasapainoinen maaperä, jossa on rikas mikro-organismien elämä tuottaa terveitä, kestäviä kasveja, joiden kastelutarpeet ovat vähentyneet ja sadontuotto on hyvä. Viljelijälle on tärkeää optimoida tuotantokustannukset ja siksi hänen tulee lannoittaa oikealla määrällä, oikeaan aikaan, oikeassa paikassa ja oikeilla ravinneaineilla. Lisäksi on muistettava, että optimaalinen pH on tärkeä, jotta kasvit pystyvät ottamaan ravinteita tehokkaasti maaperästä.

Maaperä muodostuu kahdesta suunnasta, kallioperä vaikuttaa alhaalta ja orgaaninen aines ylhäältä. Useimmat meistä tietävät myös, että on hyvä kun maaperässä on erikokoisia maahiukkasia ja multaa. Muistammeko kuitenkaan aina, miten tärkeä maapartikkelien välinen tila on. Tämä tila sisältää sekä vettä, ravinteita että happea, jotka ovat tärkeitä kasveille. Kasvien lisäksi maaperän mikro-organismit tarvitsevat maapartikkelien välissä olevaa happea. Maaperän mikro-organismeja tarvitaan hajottamaan maaperän biomassaa, jotta maaperän biomassan ravinteet vapautuvat kasvien käyttöön. Siksi on tärkeää "ruokkia" maaperää kompostilla ja muulla orgaanisella materiaalilla, jotta se sitten voi ruokkia meitä.

Toinen tärkeä asia on muistaa, että maaperän mikro-organismit tarvitsevat kasvien fotosynteesiä, koska osa fotosynteesituotteista kulkeutuu juurille, jotka sitten erittävät maaperään eritettä, joita mikro-organismit puolestaan ​​hajottavat mullaksi. Tällä tavalla maaperän biomassa kasvaa yllättävän paljon. Biomassan kerääntymiseksi viljelymaahan juurien biomassalla on paljon tärkeämpi rooli kuin maanpäällisten kasvinosien biomassalla. Tämä tarkoittaa sitä, että jos halutaan lisätä maaperän humuspitoisuutta, on tärkeää lisätä fotosynteesiä ja siten lisätä juurien biomassaa ja lisäksi juurieritteitä. Viljelyn monimuotoisuus on tehokas tapa lisätä maaperän biomassaa, koska silloin on erityyppisiä juuria eri syvyyksillä.

Kasveille antamaamme lannoitetta ei käytetä vain uusien lehtien, varsien ja juurien kasvattamiseen. Kasvit tarvitsevat myös ravinteita ja energiaa voidakseen hengittää, ravinteiden ottoon, veden kuljettamiseen, kukkien sekä siementen muodostamiseen ja puolustautumiseen hyönteisiä ja tauteja vastaan. Kaikilla ravintoaineilla on erilaiset toiminnot fotosynteesissä ja sen myöhemmissä prosesseissa - jos jokin ravintoaineista puuttuu, nämä prosessit (esim. proteiinien muodostuminen) eivät toimi niin kuin pitäisi, jolloin muun muassa kasvien vastustuskyky sekä tauteja että tuholaisia ​​vastaan ​​heikkenee.

Monilla ravintoaineilla on tärkeitä tehtäviä vastustuskykymekanismeissa, esimerkiksi boorilla möhötaudin osalta. Monilla mineraaleilla on myös tärkeitä tehtäviä stressinhallinnassa, esimerkiksi pii voi muodostaa ylimääräisen suojakerroksen soluseinän ulkopuolelle ja siten kasvit kestävät paremmin kuivuutta. Samalla tämä piikerros voi myös suojata tuholaisilta. Piin lisäksi useimmilla muillakin maaperän mineraaleilla on tehtäviä kasveissa, ja on pystytty osoittamaan, että vastustuskykyiset lajikkeet sisältävät usein paljon tiettyjä ravinteita. Mutta on myös tärkeää muistaa, että kaikki maaperässä olevat ravinteet eivät ole kasvin saatavilla ja siksi on tärkeää analysoida ravinteita, joita kasvit voivat ottaa maasta, esim. fosforia voidaan analysoida noin kymmenellä eri tavalla, ja siinä tapauksessa on erittäin tärkeää, että analyysitulokset tulkitaan oikein.

Odlingsjorden är viktig

Andra veckan i februari ordnade Jordbruksverket fortbildningsdagar för trädgårdsrådgivare i Linköping i Sverige. Mycket av det som behandlas här under är sådant som togs upp där av Lizzie Sagoo ADAS, Joel Williams Integrated Soils och Arjan Reijeveld Eurofins.

En bördig jord är grunden för lyckad odling. En jord i balans med ett rikt mikroliv ger friska, tåliga växter med minskat bevattningsbehov och bra skördar är nog något som vi alla vet. För odlaren är det viktigt att optimera produktionskostnaderna och därför bör hen gödsla med rätt mängd, vid rätt tidpunkt, på rätt ställe och med rätta näringsämnen. Dessutom kommer vi nog ihåg att ett optimalt pH är viktigt för att växterna skall kunna ta upp näringsämnen effektivt ur marken. Jord bildas från två håll. Underifrån bidrar bergarterna och ovanifrån skapas jordmånen av organiskt material.

De flesta av oss vet också att det är bra att det finns olika storlek av markpartiklar och mylla i marken. Men kommer vi håg hur viktigt utrymmet mellan markpartiklarna är. I de här håligheterna finns både vatten, näringsämnen och syre som är viktiga för växterna. Förutom växterna behöver markens mikro-organismerna syret som finns mellan markpartiklarna. Markens mikroorganismer igen behövs för att bryta ner den biomassa som finns i marken så att de näringsämnen som finns i markbiomassan lösgörs för växternas användning. Det är alltså viktigt att ”mata” jorden med kompost och annat organiskt material så att den sedan kan föda oss.

En annan sak som är viktigt att komma ihåg är att markens mikro-organismer behöver växternas fotosyntes eftersom endel av fotosyntesprodukterna transporteras till rötterna som sedan avsöndrar exudate i marken som mikro-organismerna i sin tur bryter ner till mylla. På så här sätt så ökar markens biomassa överraskande mycket. För att ackumulera biomassan i odlingsjorden är rötternas biomassa mycket viktigare än de ovanjordiska växtdelarnas. De här betyder alltså att ifall man vill öka på mullhalten i marken är det viktigt att öka fotosyntesen och på så sätt öka rötternas biomassa och vidare de exudat rötterna utsöndrar. Diversitet i odlingen är ett effektivt sätt att öka biomassan i marken, eftersom det då finns olika typer av rötter på olika djup.

Den gödsel vi ger växterna används inte bara för tillväxten av nya blad, stjälkar och rötter. Växterna behöver också näringsämnen och energi för att kunna andas, ta upp ny näring, transportera vatten och mineralämnen, blomma, bilda frö och försvara sig mot insekter och sjukdomar. Alla näringsämnen har olika funktioner i fotosyntesen och dess fortsatta processer – ifall det finns brist på några näringsämnen fungerar dessa processer (t.ex. bildandet av proteiner) inte som det skall och då påverkas bland annat växternas motståndskraft mot både sjukdomar och skadegörare.

Många näringsämnen har viktiga funktioner i resistensmekanismerna, till exempel bor gällande klumprotsjuka. Också i stresshantering har många mineraler viktiga funktioner, till exempel kisel kan bilda ett extra skyddande lager utanpå cellväggen och på så sätt tål växterna bättre torka. På samma gång kan detta kisellager även skydda mot skadegörare. Förutom kisel har även de flesta andra mineraler i marken uppgifter i växten och man har kunnat påvisa att de resistenta sorterna många gånger innehåller höga halter av vissa näringsämnen. Men det är också viktigt att komma ihåg att alla de näringsämnen som finns i marken inte är tillgängliga för växten och därför är det viktigt att analysera just de näringsämnen som växterna kan ta upp ur marken, t.ex. fosfor kan analysera på ett tiotal olika sätt och då är det mycket viktigt att analysresultaten tolkas på rätt sätt.