Lärdomar från den polska bärmarknaden

I oktober 2019 reste jag till Varsova regionen inom ramen för projekten ”Marjataito 2” och ”Kohti oppivia marjatilaverkostoja” för att bekanta mig med den polska bärproduktionen.

Jag har inte varit i Polen förut, men jag har hört mycket berättelser om deras trädgårdsproduktion. Där produceras en hel del bär och frukt för export, vilket påverkar den finska bärmarknaden. I berättelserna framhävs det, hur arealmässigt enorma gårdarna är jämfört med våra. Därför var det förvånande att höra att 80 % av bärgårdarna är små, omkring 1-5 hektars gårdar. Under färden såg man från bussfönstret bland annat vinbärsodlingar, som var rätt små och isär spridda.

Omfattningen av bär- och fruktproduktionen är däremot betydande. Polen producerar 2-3 gånger mer bär och frukt än 15 EU länder tillsammans. Enbart bär produceras årligen omkring 590 miljoner kilo, varav andelen jordgubbar är cirka 195 miljoner kilo och svarta vinbär 130 miljoner kilo. Men ännu mer omfattande är produktionen av äppel, vars andel är 75-80 % av hela frukt- och bärproduktionen. Produktionen är till stor del exportinriktad. Till och med 90 % av produktionen går till export. Förutom Europa är Afrika, Asien, Kina och Vietnam de viktigaste exportmarknaderna för äppel.

Även om Polen har under många år varit den största producenten och exportören av bär i EU och i världen, finns det många utmaningar för bärproduktionen i Polen. De har en situation med överproduktion, vilket är resultatet av dålig planering, för lite samarbete mellan jordbrukare samt en mentalitet där alla vill bestämma själv. Lönsamheten är dålig då man bara varit råvaruproducent. Vidareförädling har traditionellt inte förekommit, utan det har skötts av utländska företag. Kostnadsnivåerna har stigit och priserna har varit instabila. Vädret har också varit utmanande och varierande. Som exempel under våren 2019 skadades bärens och frukternas blommor av frost. Sommaren var däremot het och torr. Det har regnat bara 30 % av den normala nederbörden. Som ett resultat av dessa orsaker hade skördenivåerna varit 20 % lägre än normalt.

Naturligtvis söker man lösningar till dessa frågor, eftersom situationen inte är hållbar. Vi besökte vinbärsgården Prosto z krzaka, som har börjat att vidareförädla bär till saft och sylt. De berättade att vidareförädlingen endast är lönsam verksamhet. Gårdarna strävar också för övrigt att specialisera sig och söker hela tiden nya bärarter att odla. Honungsbäret, även känd som Haskap, är ett av de nyaste bären som tagits i bruk för odling. För tillfället är dess odlingsareal redan tre gånger större än i Kanada, där odlingen började och därifrån den har spritt sig. Buskblåbär är också en av de nya nykomlingarna. Den är för närvarande det mest lönsamma bäret att odla och dess produktionsareal stiger kraftigt. Vi besökte också gården Bliss berry, som odlar buskblåbär och som satsar på brittisk export. Eftersom buskblåbärets odlingsareal växer snabbt och producentpriserna fluktuerar kraftigt kan det vara att de mest lönsamma åren är redan bakom oss, sade ägaren. Aronia är också en betydande odlingsväxt och produktionen står för 70 % av världens aroniaproduktion.

Jordbrukarna bör också skapa producentsammanslutningar och utveckla kontraktsproduktion, så att produktionsplaneringen kunde göras gemensamt och så att man skulle vara starkare i prisförhandlingar. För närvarande är vinbärsproduktionen i huvudsak för industrin och dess andel av jordgubbsmarknaden är 75-80 %. Priserna har varit mycket låga. Till exempel har medelpriset på jordgubbar för industrin varierat under fem års tid mellan 0,51 – 1,93 euro/kilo. Motsvarande priser för vinbär har varit 0,13 – 0,93 euro/kilo. Skördenivåerna för alla bär är däremot av en helt annan klass än i Finland. Dessa förändringar sker dock inte på ett ögonblick, men inom en nära framtid kommer också Polen att komma in på marknaden med billiga råvaror och vidareförädlade produkter.

Päivi Turunen

Skribenten Päivi Turunen är rådgivare för trädgårdsproduktion och projektansvarig för Marjamaat och partner i Marjataito2-projektet inom ProAgria Pohjois-Karjala.