3.2.2023 4 min lukuaika

Kurkistus saksalaiseen herukanviljelyyn

Name: Agency Leroy
Price range: $

3.2.2023 4 min lukuaika

Syyskuun 2022 lopussa toteutui Marjamaat 2 -hankkeen opintomatka Saksan länsiosaan. Matkan painopiste oli herukassa, mutta muitakin marjoja nähtiin. Viininkorjuu oli tuolloin parhaillaan käynnissä. Vierailimme neljällä tilalla ja yhdessä tutkimuslaitoksessa.

Painopiste hedelmätuotannossa

Saksassa hedelmän- ja marjanviljelyn painopiste on hedelmätuotannossa omenan ollessa tärkein kasvi. Marjoista mansikka on pinta-alaltaan suurin kasvi, n. 14 000 ha. Toiseksi eniten marjoista viljellään pensasmustikkaa, n. 3 000 ha.

Vuonna 2021 Saksan koko herukanviljelyala oli 2127 ha. IBAn (International Blackcurrant Association) kokoaman tilaston mukaan Saksassa viljeltiin v. 2021 mustaherukkaa 1150 ha ja siitä luomuherukkaa oli 90 ha. Keskisato oli vuonna 2021 4,52 tn/ha (3,87 tn/ha v. 2020). Teollisuusherukan hinta oli v. 2020 0,80 €/kg.

Tuttuja lajikkeita, topakka lannoitus

Herukkalajikkeissa oli tuttuja nimiä. Viljelyssä oli mustaherukalla mm. Ruben, Tisel, Ben Alder, Ben Hope, Tenah; punaherukalla Rovada ja Jonkher van Tets. Typpeä herukalle annettiin 80 - 100 kg/ha, mikä Suomessa käytettyyn lannoitustasoon verrattuna on varsin korkea. Riviväli oli meikäläistä kapeampi, n. 3 m, joten taimia hehtaaria kohti on enemmän kuin meidän viljelyksillämme.

Näkemämme herukkapensaat olivat pienehköjä. Viljelijät kertoivat kasvustojen kärsineen muutakin Keski-Eurooppaa vaivanneesta kuivuudesta. Äkämäpunkkia näkyi runsaasti.

Jo syysvärityksessä olevaa biodynaamisesti viljeltyä herukkaa.

Ilmastonmuutos haastaa

Kesä 2022 oli ollut Saksassa hyvin kuiva. Reilingenissa sijaitsevan puutarhatilan isäntä Klaus Schröder kertoi pohjaveden alueella pudonneen. Heidän puutarhaviljelyksensä tarvitsevat kastelua ja vesi saadaan omista kaivoista. Normaalisti kastelurajoituksia ei ole, mutta kesällä 2022 kastelua on jouduttu rajoittamaan.

Obstversuchsgut Heuchlingen -koetilalla Oedheimissa kuulimme, että ilmastonmuutokseen varautuminen näkyy tutkimustyössä: herukalla haetaan kuivuutta ja tauteja kestäviä, satoisia lajikkeita, joille riittää nykyistä lyhyempi kylmäkäsittely talvikaudella. Mustaherukan valtalajike Ben Alderin viljely vähenee, sillä talvien lämmetessä se ei välttämättä saa tarvitsemaansa kylmäkäsittelyä.

Tutkimuslaitosta esitelleen herra Weissmanin mukaan ilmaston muuttuminen näkyy myös siinä, että herukan lannoitusajankohdat (tavallisesti kaksi lannoitusta) ovat aikaistuneet maalis-huhtikuulle, kun aiemmin lannoitettiin huhti-toukokuussa. Marjakasveille on tullut uusia kasvitauteja – herukalla tosin muita marjakasveja vähemmän.

Tutkimusasemalla oli valmistumassa mielenkiintoinen – ja kallis – katerakennelma ruukkuviljelmän suojaksi. Teräsrungon varaan on asennettu valokatteita, joissa puolella pinta-alasta on pieniä aurinkoenergiakeräimiä, ”miniaurinkopaneeleja”. Aurinkopaneeleiden avulla saadaan tuotettua sähköä ja samalla ne suojaavat kasvustoa liialta auringonpaahteelta. Kate suojaa kypsyvän sadon sateelta. Katteeseen on asennettu kourut niin, että sadevesi saadaan kerättyä talteen. Sitä on suunniteltu käytettävän kasteluvetenä lannoitteilla terästettynä. Aika näyttää, tuoko rakennelma riittävää tuottoa kattamaan korkeat kustannukset. Taloudellisen tuoton odotetaan nousevan 60 % mm. kastelun tuoman lisäsadon ja talteen saadun aurinkoenergian kautta.

Vielä vähän keskeneräinen oleva katerakennelma Obstversuchsgut Heuchlingen -koetilalla Oedheimissa. Katerakennelma suojaa allaan olevan ruukkuviljelmän sateelta, osin liialta auringonpaahteelta, kerää sadeveden kastelun tarpeisiin ja aurinkoenergiaa miniaurinkopaneeleiden avulla.

Kaikkia työvaiheita ei voi koneellistaa

Pääosa herukasta korjataan herukanpoimintakoneilla kuten meilläkin. Dirk ja Seija Herdieckerhoffin tilalla näimme luumun koneellista korjuuta. Yhden puun sadon korjuuseen meni vain vajaa minuutti kaksi ihmistä + traktori + korjuukone -yhdistelmällä. Luumujen lajitteluun ja pakkaamiseen toki tarvittiin korjuun jälkeen käsityötä, mutta se tehtiin sisätiloissa kuljetushihnan äärellä. Heiko Dannerin tilalla viinin korjuu oli parhaillaan käynnissä. Näkemämme New Holland -korjuukone pysyy kulkemaan kohtuullisen viettävillä rinnemailla, mutta jos nousu on yli 20 %, niin on turvauduttava perinteiseen käsinkorjuuseen.

Vierailukohteissamme kausityövoima tuli joko Puolasta tai Romaniasta. Yksi isännistämme, parhaimmillaan kolmisen sataa kausityöntekijää työllistävä viljelijä, valitteli työvoiman sitoutumattomuutta.

Monialayrittäjä, biodynaamisesti hedelmä- ja marjakasveja viljelevä Klaus Engemann kertoi, että tavanomaisesti viljelyllä mansikalla ja parsalla oli ongelmia kesällä 2022. Sadosta jäi korjaamatta 15 - 20 % poimijapulan vuoksi. Koronakesinä 2020 ja 2021 itsepoiminta korvasi jonkun verran varsinaista kausityövoimaa. Kesällä 2022 koronarajoitusten helpotuttua osa asiakkaista alkoi taasen matkustella vapaa-ajallaan ja osa alkoi säästää kaikessa Ukrainan kriisistä johtuvien energia- ja muiden kustannusten nousun takia.

Loppuvuodesta 2022 maataloustyön minimituntipalkka nousi 12 euroon.

Haasteita, mutta myös mahdollisuuksia

Vaikka vierailukohteemme olivat isoja tiloja, niin osana heidän markkinointiaan oli suoramyynti: joko tilamyymälässä tai erilaisissa myyntipisteissä. Myös katukuvassa näkyi viikkomarkkinoiden mainoksia. Maassa, jossa asukastiheys on suurempi kuin meillä Suomessa, mahdollisuudet suoramyyntiin ovat hyvät.

Vierailukohteemme olivat vahvasti perheyrityksiä. Perheenjäsenet työskentelivät tilalla ja perinteet tuntuivat olevan läsnä tavalla tai toisella. Tapaamillamme tiloilla tulevaisuus vaikutti olevan turvattu: jatkajia oli perheen sisältä. Eritoten luomu/biodynaamisen viljelyn piirissä on myönteistä virettä jatkajien suhteen.

Viljelijät arvioivat kuitenkin, että isoja muutoksia on tulossa: puutarhatuotannossa mm. työvoiman saatavuuden takia ja maataloudessa yleensä tämän hetken energia- ym. kustannusten nousun vuoksi. Viljelijöiden mukaan ruoan kuluttajahinta on noussut, mutta nousu ei näy riittävästi tuottajahinnassa.

Tilamyynti ja muu paikallismarkkinointi oli tärkeä, vaikka vierailukohteemme olivat isoja tiloja.

Heiko Dannerin ”Cassismanufaktur Danner”-tuotemerkin alla on herukkatuotteita laidasta laitaan, kosmetiikasta elintarvikkeisiin. Tuotteet tehdään tilan omista herukoista joko tilan omassa ”hillopajassa” tai alihankintana.

På svenska: En titt på den tyska vinbärsodlingen

: I slutet av september 2022 arrangerade Marjamaat 2-projektet en studieresa till Tysklands västra delar. Resans tyngdpunkt var på vinbär, men vi såg även andra bär. Vinskörden var då i full gång. Vi besökte fyra gårdar och en försöksstation.
I Tyskland ligger tyngdpunkten inom frukt- och bärodlingen på fruktodling och äpple är den viktigaste växten. Arealmässigt är jordgubben störst, odlingsarealen är ca 14 000 hektar. Näst mest odlas det buskblåbär, ca 3 000 hektar.
År 2021 odlas det i Tyskland vinbär på 2127 hektar. Enligt IBA (International Blackcurrant Association) statistik odlas det i Tyskland svartavinbär på 1 150 hektar och av det var 90 hektar ekologiskt odlade. Medelskörden år 2021 var 4,52 ton/ha (3,87 ton/ha år 2020). Industrivinbärens pris var år 2020 0,80 €/kg.
Kända sorter, kraftig gödsling
Vinbärssorterna var kända namn. Odlade svarta vinbärssorter är bland annat Ruben, Tisel, Ben Alder, Ben Hope, Tenah och röda vinbär Rovada ja Jonkher van Tets. Vinbären gödslades med 80 - 100 kg kväve per hektar, vilket jämfört med Finland är ganska höga nivåer. Radmellanrummet var smalare än hos oss, ca 3 m, vilket betyder att de hade flera plantor per hektar än i våra inhemska odlingar.
De vinbärsbuskar vi såg var rätt små. Odlarna berättade att växtbestånden hade förra sommaren lidit av den mellan-europeiska torkan. Det syntes även rikligt med gallkvalster.
Biodynamiskt odlade vinbär i höstskrud.
Klimatförändringen utmanar
Sommaren 2022 var mycket torr i Tyskland. Klaus Schröder som äger en trädgårdsfarm i Reilingen berättade att grundvattnet sjunkit i deras trakter. Hans trädgårdsodling behöver bevattning och vattnet får han från egna brunnar. Vanligen har man inga bevattningsbegränsningar men sommar 2022 måste man begränsa bevattningen.
På Obstversuchsgut Heuchlingen -försöksgården i Oedheim hörde vi att man även i försöksarbetet förbereder sig på klimatförändringen, man söker efter vinbärssorter som klarar av torka och växtsjukdomar, sorter som har hög skörd och sorter som behöver en kortare kallperiod under vintern. Odlingen av den största sorten Ben Alder kommer att minska eftersom den när vintrarna blir varmare inte nödvändigtvis får en så lång kallperiod som den behöver.
Enligt herr Weissman som förevisade försöksstationen märker man även klimatförändringarna på så sätt att vinbärens gödslingstidpunkter (vanligen två gödslingar) nu sker redan i mars-april, när man tidigare gödslade i april-maj. Det har även kommit nya växtsjukdomar – på vinbär dock färre än på andra bärväxter.
På försöksstation håller man på att bygga färdigt en intressant täckbyggnad för att skydda krukodlingen. Man har på en stålstomme installerat plast med ljusgenomsläpp, där hälften av ytan är täckt med solenergifångare sk. ”minisolpaneler”. Med solpanelerna kan man producera el och samtidigt skyddar de mot gassande solsken. Täckmaterialet skyddar även den mognande skörden från regn. På täckmaterialet har man installerat rännor som samlar ihop regnvattnet. Det planerar man att använda för bevattning efter att man tillsatt gödsel. Tiden kommer att visa ifall byggnaden hämtar tillbaka sina rätt höga byggkostnader. Man förväntar sig att inkomsterna ökar med 60 % bland annat eftersom bevattningen ökar skörden och även eftersom man tar tillvara solenergi.
En ännu lite halvfärdig täckbyggnad på Obstversuchsgut Heuchlingen -försöksgården i Oedheim. Täckbyggnaden skyddar underliggande krukodling från regn och delvis även från för mycket gassande solsken, den samlar ihop regnvatten för bevattning och solenergi med sina minisolpaneler.
Alla arbetsskeden kan inte utföras med maskiner
Den största delen av vinbären skördas med vinbärsskördetröskor som hos oss. Hos Dirk och Seija Herdieckerhoffin såg vi även maskinell skörd av plommon. Det tog knappt en minut att skörda ett träd med en kombination av två människor + traktor + skördemaskin. För att sortera och packa behövdes det såklart mera tid och det gjordes som handarbete vid ett transportband inomhus. På Heiko Danners gård skördade man vin när vi var där. Där såg vi en New Holland skördetröska som kunde köra på rätt sluttande åkrar, men ifall lutningen är över 20% måste man skörda för hand.
Arbetskraften på de gårdar vi besökte kom endera från Polen eller Rumänien. En av våra värdar, en odlare som tidvis till och med hade 300 säsongsarbetare anställda, klagade att arbetskraften inte vill binda sig.
Flerbranschföretagaren Klaus Engeman som odlar frukt- och bärväxter biodynamiskt berättade att han säsongen 2022 hade problem med konventionellt odlade jordgubbar och sparris. Ungefär 15–20% av skörden blev oplockad på grund av arbetskraftbrist. Under koronasomrarna 2020 och 2021 ersatte självplock en del av säsongsarbetskraften. Sommaren 2022 när koronarestriktionerna lättades började en del av kunderna att resa på sin fritid och en del började och spara på grund av de energi- och övriga kostnaderna som Ukrainakrisen lätt till.
I slutet av år 2022 var en jordbruksarbetares minimilön cirka 12 euro.
Utmaningar men även möjligheter
Även om de gårdar vi besökte var stora var en del av deras marknadsföring direktförsäljning; endera en gårdsbutik eller så olika försäljningsställen. Även i gatubilden såg man reklam för veckomarknader. I ett land där befolkningstätheten är större än den vi har i Finland är möjligheterna till direktförsäljning goda.
Våra besöksmål var alla tydliga familjeföretag. Familjemedlemmarna jobbade på gården och traditioner var närvarande på flera olika sätt. På dessa gårdar verkade framtiden vara tryggad; det finns fortsättare inom familjen. Speciellt inom ekologiskt/biodynamisk odling finns det en stark framtidstro.
Odlarna ser dock att det är stora förändringar på kommande; inom trädgårdssektorn bland annat när det gäller tillgången på arbetskraft och i jordbruket i allmänhet även på grund av den ökande kostnadsnivån. Enligt odlarna är även konsumentpriserna stigit men det syns inte tillräckligt i producentpriserna.
Gårdsförsäljning och övrig lokal marknadsföring var viktigt, även på de stora gårdar vi besökte.
Heiko Danners ”Cassismanufaktur Danner”-produktmärke innehåller hela skalan med vinbärsprodukter, allt från kosmetik till livsmedel. Produkterna tillverkas av den egna gårdens vinbär endera i gårdens egna ”syltfabrik” eller av underleverantörer.