Kålgallmyggan, en ny plåga för kålodlingen?

För ett par år sedan skickade en engelsk kollega bilder på kålar, som vara skadade av kålgallmyggan (Contarinia nasturtii) och frågade om vi hade stött på liknande symptom. Föregående vår hade jag stött på speciella symtom på några gårdar i Satakunda där plantdödligheten i nyplanterad kål var hög. Då trodde vi att skadorna berodde på en stor förekomst av skinnbaggar i kombination med intensiv vårvärme. På basis av symptombilderna kunde vi spåra nykomlingen, men vi hade inte tillräckligt med uppgifter om skadedjurens förekomst och utbredning. I vår, tillsammans med ProAgria Länsi- och Etelä-Suomi och Luke, öppnades en ny möjlighet för oss i det gemensamma KASVIS-projektet att ta reda på förekomsten och utbredningen av denna nya aktör med hjälp av feromonfällor. Vita Tetrafällor har nu placerats ut på gårdar i Satakunta, Egentliga Finland, Tavastehus och Södra Savolax och även på ett par ekologiska gårdar.

Kålgallmyggan

Tetrafälla och feromon

Kålgallmyggan är en nykomling, eftersom den har varit känd i Europa i bara cirka 15 år och i Amerika och Kanada under ännu kortare tid. Under de senaste tre åren har det rapporterats om allvarliga skador i Europa. Kålroten är dess värdväxt, men kålgallmyggan skadar alla varianter inom arten Brassica oleracea, särskilt känsliga är de kålar som bildar blomställningar, såsom broccoli, blomkål och rosenkål. Även korsblommiga oljeväxter som senap och till exempel pakchoi är dess mellanvärd.

Rödkål skadad av kålgallmyggan

Larverna kan förstöra hela eller delar av värdväxtens tillväxtpunkt så att ärrvävnad bildas på blad och stjälkar och ändarna kan förgrena sig. Hur som helst kan utvecklingen vara ojämn och bladen rullar ihop sig eller blir missbildade. Förutom att det bildas många kålhuvuden kan det i värsta fall vara att blomningen eller huvudbildningen totalt uteblir. Skadorna av kålgallmygga är lömska, eftersom symtomen lätt kan förväxlas med t.ex. skada av skinnbagge. Dessutom kan symptom tolkas som orsakade av mekaniska skador, stressfaktorer, bekämpningsmedel eller väder.

Den vuxna kålgallmyggan är en cirka 2 mm lång, blek mygga med svart huvud. Den lever bara ett par till tre dagar. Under den tiden kläcks den vuxna från marken, parar sig och lägger ägg i nya blad under utveckling nära tillväxtpunkten. Ur äggen kläcks cirka 0,3 till 3 mm stora larver, som är synliga med det blotta ögat och som blir gula när de åldras. Larverna är skyddade mot bekämpningsmedel i bladen i tillväxtpunktens, varifrån de faller till marken och förpuppas på ca en centimeters djup. Det som gör det besvärligt och oförutsägbart är dess korta livscykel, i minimi bara tre veckor, vilket gör att den kan i Europa producera upp till 3 till 5 generationer under sommaren. Vissa larver övervintrar på marken som puppa och vuxna kläcks tidigt på våren i maj. Vissa puppor förblir livskraftiga i upp till ett par år, vilket måste beaktas i växtföljden och vid tidig produktion.

Under de senaste åren har många kålproducenter helt avstått från egen eller inhemska plantproduktion och importerar plantor direkt från Europa, främst från Tyskland men också från Nederländerna och Polen. Importerade plantor har varit starka och av god kvalitet och leveranserna har gått bra. Dessutom har de varit mer resistenta mot många nuvarande skadegörare. Men det ser ut som om det finns att nya oönskade skadeorganismer också kan följa med plantmaterialet.

I år och under nästa år kommer vi säkert att få mer information om kålgallmyggans utbredning och övervintring. Eftersom klimatet och vädret blir varmare kommer kålgallmyggan knappast förbli enbart en medföljande gäst i plantlådan. Det är därför nödvändigt att vara vaksam och öka övervakningen, särskilt efter planteringen. En möjlig kontrollstrategi måste också övervägas i förväg, eftersom vi i princip ännu inte har något godkänt bekämpningsmedel mot skadegöraren.

Marja Tuononen

ProAgria Länsi-Suomi Sakkunnig i frilandsgrönsaksproduktion