19.10.2022 2 min lukuaika

IPM-kasvinsuojelutieto vaihtoon!

Name: Agency Leroy
Price range: $

19.10.2022 2 min lukuaika

Kasvinsuojeluaineiden vähentäminen on yksi eurooppalaisen maatalouden koetinkivistä. Kuinka viljellään taloudellisesti kannattavasti hyvä sato käyttämällä mahdollisimman vähän kemiallisia torjunta-aineita samalla kun olosuhteet kovenevat.

Ilmasto lämpiää, sateiden ja kuivuuden jaksot pitenevät. Porottava helle polttaa kasvit karrelle, myös vesi on kortilla ja kastelumahdollisuudet sitä mukaa rajalliset. Onko todellisuus vastaan ihanteita ja tavoitteita? Ilmaston lämmetessä tuholaiset ovat askeleen mitan edellä ja kiipeävät yhä pohjoisemmaksi. Kovissa olosuhteissa kasvavat vihannekset ja marjat ovat alttiita kasvintuhoojille.

Samaan aikaan kun uudet tuhoojat ovat pyrkimässä pohjolaan, myös vanhat ovat aktiivisia. Kaalikoit ja kirvat salamatkustavat sadepilvissä laskeutuen ukkossateiden mukana kasvustoihin. Toivoa sopii, että isommat ukkoskuuroissa liitävät joukot laskeutuisivat pohjolan kasvustoihin vasta kasvukauden loppupuolella, tarve tosin ei ole silloinkaan.

Ajankohtaista kasvinsuojelussa

Näistä viljelijän ei toivotuista kavereista keskustelimme belgialaisten ja serbialaisten vieraidemme kanssa, kun saimme syyskuussa heidät vieraiksemme Hämeeseen, tutustumaan ajankohtaisiin kasvinsuojeluasioihin IPMWORKS hankkeen kolmen päivän Cross visit -vierailulle.

Luomumarjatilalla mansikanviljelijöitä puhutti, miten saamme pysymään marjat terveinä ja linnuilta suojassa ilman tunnelia. Tähän yksi keino on Prestop Mix, jota mehiläiset kuljettavat jaloissaan mansikan ja vadelman kukkiin asuttamaan, jotta harmaahomeelle ei ole enää asuinsijaa. Biologinen torjunta-aine on tärkeä turvaamaan sadon laatua joka vuosi. Myös ajatus neljän vuoden mansikkakasvustosta tai edes kolmen vuoden ikäisestä pensaasta tuntui belgialaisista oudolle, heillä mansikat kasvatetaan, kuten meilläkin tunneliviljelyssä pöydillä yksivuotisina. Suurin riski usean vuoden marjakasvustoille ovat juuristotaudit. Tämä asettaa isot odotukset terveestä lisäysmateriaalista, ettei peltomaa saastu vaikeista kasvitaudeista.

Vihannesviljelyssä rikkakasvien torjunnassa sekä maan kosteuden pidätystä auttaa biohajoavat maan pinnan katteet kuten Bioska. Se vähentää huomattavasti työvoimavaltaista kitkentää. Suomessa käytettävät torjunta-aineiden vähäisyys ja tehoaineiden alhainen määrä sekä torjunta-aineiden käyttökertojen vähyys ihmetyttivät vieraitamme, miten voidaan saada edes jotain satoa? Tämä asia on ollut mielessäni usein, kuinka vähästä voi vielä puolittaa? Olemme kuitenkin samoilla eurooppalaisilla markkinoilla ja meille tuodaan huomattavasti enemmän vihanneksia ja marjoja kuin viedään.

Tuholaisia liikkuu etelämmässä enemmän. Serbiassa on marjalude tullut aina vain yleisemmäksi. Meillä se on ollut toistaiseksi harvoin runsaslukuinen samoin kuin Belgiassa sipulia nakertaneet ripsiäiset. Tosin niitäkin olemme tavanneet kuumina ja kuivina kesinä, jollainen Keski-Euroopassa kulunut kasvukausi oli.

Lopuksi vaihdoimme muutaman sanan meitäkin uhkaavasta tulokaslajista suzukii- mahlakärpäsestä. Ainoa keino tällä hetkellä vieraidemme mukaan on laittaa ansapyydyksiä tunneleihin keräämään kärpäsiä pois pilaamasta kypsyvää marjasatoa. Jatkamme IPMWORKS-hankkeessa tiedonvaihtoa ja antoisia keskusteluja eurooppalaisten viljelijöiden ja neuvojien kesken vielä parisen vuotta. Lisää hankkeesta www.ipmworks.net.

På svenska: IPM-växtskyddsinfo i utbyte!

: En minskad användning av växtskyddsmedel är en av prövostenarna i det europeiska jordbruket. Hur odlar man under dessa allt mera utmanande förhållanden, ekonomiskt lönsamt en skörd av god kvalitet samtidigt som man använder möjligast lite kemiska bekämpningsmedel. Klimatet värms upp, nederbörds och de torra perioderna blir allt mera långvariga. Den gassande hettan bränner växterna, det finns brist på vatten och även bevattningsmöjligheterna är begränsade. Är verkligheten motsatsen till drömmarna och målsättningarna? När klimatet värms upp är skadegörarna ett steg före och når allt längre norrut. Grönsaker och bär som växer i utmanande förhållanden är mera mottagliga för skadegörare.
Samtidigt som nya skadegörare strävar att nå allt längre norrut är även de gamla aktiva. Kålmalar och bladlöss åker snålskjuts med regnmoln och landar i växtligheten i samband med åskregn. Man kan hoppas, att de största trupperna som seglar in med åskmolnen anländer till Norden först i slutet av växtsäsongen, helst inte ens då.
Vi diskuterade om de här odlarnas inte önskade vänner med våra belgiska och serbiska gäster i september när de besökte oss i Tavastland. Under IPMWORKS projektets tredagar långa Cross visit -besök bekantade vi oss också med aktuella växtskyddsangelägenheter.
Under besöket till en ekologisk jordgubbsodling diskuterade vi hur man får bären att hållas friska och skyddade från fåglar utan tunnlar. Ett sätt för det här är Prestop Mix. Bin för preparatet med sina fötter till jordgubbarnas och hallonens blommor, så att gråmöglet inte mera kan bosätta sig där. Detta biologiska bekämpningsmedel är viktigt för att säkra den årliga kvaliteten på skörden. Tanken på fyraåriga eller ens treåriga jordgubbsväxtbestånd kändes mycket främmande för belgarna. De odlar alltid jordgubbarna som ettåriga på bord i växttunnlar. De största riskerna för fleråriga bärbestånd är rotsjukdomar. Det här betyder att det finns stora förväntningar på friskt förökningsmaterial för att åkrarna inte skall förorenas av växtsjukdomar.
Vid bekämpning av ogräs likaväl som för att bevara jordens fuktighet i grönsaksodlingar på friland hjälper biologiskt nedbrytbara täckmaterial såsom Bioska. De minskar väsentligt på den arbetskraftkrävande ogräsrensningen. Våra gäster förundrades mycket över de små mängderna bekämpningsmedel, den låga halten av aktiva substans samt de få användningsgångerna – hur kan vi överhuvudtaget få någon skörd? Jag har också många gånger förundrat mig över hur man ännu kan halvera det som redan är mycket litet? Vi är ändå på samma europeiska marknad och vi importerar betydligt mera grönsaker och bär än vad vi exporterar.
Det rör sig mera skadegörare i söder. I Serbien har bärfisen blivit allt allmännare. Hos oss har den och de trips som gnagar på löken i Belgien tillsvidare mera sällan förekommit i stora mängder. Men de har påträffats hos oss under varma och torra somrar, såsom den förra var i Mellaneuropa.
Till sist utbytte vi några ord om suzukii – daggflugan som är en främmande art som hotar även oss. Enda sättet att skydda sig är tillsvidare enligt våra gäster att placera limfällor i tunnlarna för att få bort flugorna så de inte förstör den mognande bärskörden. Vi fortsätter ännu ett par år inom IPMWORKS-projektet att utbyta information och att diskutera med europeiska odlare och rådgivare. Mera om projektet www.ipmworks.net.