Hållbart växtskydd inom Europa

Limfälla

Integrerat växtskydd, IPM, handlar om en hållbar användning av växtskyddsmedel genom att man kombinera olika typer av åtgärder för att bekämpa ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. Att övergå till integrerat växtskydd leder till att odlaren blir mindre beroende av växtskyddsmedel men å andra sidan krävs det en större helhetssyn av odlingen. I de flesta fall behövs ett digert kunnande både gällande växtskyddspreparatens effekt samt nytto- och skadedjurens liv. Att tillämpa integrerat växtskydd innebär i korthet att jobba efter följande principer:

  • att förebygga växtskyddsproblemen
  • att bevaka skaderisken i odlingar/fält
  • att behovs anpassa åtgärderna
  • att följ upp och utvärdera bekämpningsåtgärderna

Alla som använder växtskyddsmedel inom Europeiska unionen skall tillämpa integrerat växtskydd. EU har en gemensam lagstiftning (växtskyddsmedelsförordning 1107/2009, direktiv 2009/128/EG) som verkställs i alla medlemsländer för att säkerhetsställa att hela gemenskapen håller en hög skyddsnivå för både människor, djur och miljön. EU-kommissionen har ett utbildningsprogram (Better Training for Safe Food) för myndigheter inom livsmedelskedjan och jag deltog veckan efter midsommaren i en distanskurs tillsammans med personer från ett flertal europeiska länder. Kursen hade fyra teman vilka var lagkraven, de allmänna principerna för integrerat växtskydd, växtspecifik integrerat växtskydd och integrerat växtskydd på gårdsnivå. Under kursens gjordes också ett gårdsbesök, i detta fall visserligen virtuellt till en potatisodling i norra Spanien.

Viktiga förebyggande växtskyddsåtgärder är val av såtidpunkt, val av sorter med bra motståndskraft mot skadegörare och konkurrenskraft mot ogräs, tillräckligt bra och varierande växtföljd, gynnande av den biologiska mångfalden det vill säga förbättra miljön för naturliga fiender (t.ex. kantzoner för nyttodjur). Samtidigt bör man så långt som möjligt undvika att gynna och sprida skadegörare och ogräs.

För att kunna sätta in rätt växtskyddsåtgärd vid rätt tidpunkt är det viktigt att följ med utvecklingen i odlingen. Man får en bild av bekämpningsbehovet genom att följa med skadegörarprognoser (bl.a. LUKEs) och genom att diskutera med rådgivare. Eftersom angreppsnivån vanligen varierar mycket från fält till fält och även inom odlingen, behöver detta kompletteras med information gällande den aktuella situationen i respektive odling. Man kan ofta själv bedöma förekomsten av skadegörare i sin odling. Man bör dock komma ihåg att i odlingen kan angreppen variera också inom samma fält bland annat beroende på jordarts­skillnader, beståndstäthet och intilliggande vegetation.

Genom att välja den mest lämpliga bekämpningsåtgärden gör man en insats både för miljön, vår allas hälsa och sin egen plånbok. Mekanisk och biologisk bekämpning kan i vissa fall vara det bästa alternativet, både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Före användning av bekämpningsmedel bör man avgöra ifall det finns en verklig risk för infektion och därpå följande skada. När man besluter sig för att man använder växtskyddsmedel bör man överväga vilket växtskyddsmedel som skall användas och med vilken dos. Ifall man använder växtskyddsmedel behöver man ha behörighet, sprutan skall vara testad, man behöver dokumentera användningen och dessutom följa regler kring var och hur växtskyddsmedel får spridas. En sak som även diskuterades under kursen var resistensen mot växtskyddsmedel som inte är så lätt att komma åt speciellt när utbudet av bekämpningsmedel minskar både i vårt liksom även i de flesta andra länderna inom EU.

Det är viktigt att både i konventionell och i ekologisk produktion följa upp och utvärdera bekämpningsåtgärderna och att reda ut vilka åtgärder som gett det bästa resultatet - på så sätt kan man göra medvetna bättre val nästa odlingssäsong. Uppföljningen är bra att göra skriftligen och gärna med hjälp av kartor så att man lättare kan göra genomtänkta beslut de kommande åren. Man kan rita in både konstaterade skadegörare och bekämpning men även misstänkt resistens på kartorna.

Under kursen diskuterades det en hel del om vilka åtgärder inom integrerat växtskydd som borde vara obligatoriska och vilka frivilliga. Utbildarna ansåg att det skulle vara bra ifall vi kunde lita på våra odlare och lära dem vad som är bra för miljön och människan och på så sätt få odlarna att välja det som är bäst i just deras odling. Det optimala kunde vara att odlarna kunde välja ur en palett de IPM-åtgärder som skulle passa bäst just hens odling. Växelodling var en sak som många tyckte kunde vara en obligatorisk åtgärd men samtidigt är det en åtgärd som i praktiken kan vara svår att genomföra för de odlare som inte har tillgång till tillräckligt med odlingsmark. Integrerat växtskydd är alltså bra på många sett, men kunskapskraven är högre och de ekonomiska riskerna speciellt i början större – men samtidigt mycket givande när vi märker att vi lyckats!

 

SLF, Utvecklingschef för trädgårdsproduktion

 

 

 

Jaa

Facebook Comments Box

Lisää kirjoituksia

syyskuu

elokuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

joulukuu

marraskuu

lokakuu

syyskuu

heinäkuu

kesäkuu

toukokuu

huhtikuu

maaliskuu

helmikuu

tammikuu

Muualla blogeissa