Modern fruktodling i Finland

4 min lukuaika

Puutarhayrittäjän saappaissa

Större delen av äppelträden, i alla fall på Åland, planterats enligt modernt tätplanteringssystem.

Rubinola

Modern fruktodling i Finland

År 2019 fanns det i hela landet 687 ha äppelodling, varav 301 ha (43%) på Åland. Den totala produktionen var 8094 ton, varav 6161 ton (73%) kom från Åland. Sedan början på 2000-talet har större delen av äppelträden, i alla fall på Åland, planterats enligt modernt tätplanteringssystem. Inspirationen har främst kommit från Holland och Belgien, där även trädplantorna numera kommer ifrån.

De första tätplanteringarna av äpple på Åland gjordes på grundstammarna B9 eller MMI06. De svenska rådgivare man då hade kontakt med menade att grundstammen M9, som är den mest använda i Mellaneuropa, inte skulle vara vinterhärdig här. Det visade sig ändå att B9 hade flera nackdelar, bland annat att den är mycket känslig för fruktträdskräfta (Nectria ditissima) samt har stor benägenhet att skjuta rotskott. MM106 i sin tur växter lite för kraftigt för att passa in i ett system där träden står med endast 80-90 cm mellanrum, totalt 2500-3000 träd/ha. MM106 är även känslig för rothalsröta (Phythophtora cactorum) ifall marken är blöt. Efter diskussioner med holländska rådgivare vågade sig några odlare efter några år därför på att prova grundstammen M9, med stor framgång. Vinterhärdigheten visade sig inte normalt vara ett problem på Åland och produktiviteten är också högre än för B9.

I början planterades träden med 4 m radavstånd med en stödstolpe till varje träd, men utvecklingen har varit snabb inom branschen och idag planteras så gott som samtliga odlingar i spaljésystem. En spaljé består av kraftiga stolpar med ca 6 m mellanrum, vid vilka en vajer är fäst. I radändorna fästs vajern vid ett jordankare. Vid vajern är bambukäppar fästa, och i dessa binds träden upp. Radavståndet har minskat, så att det nu är ner till 3,50 m. För att det inte ska bli för mycket skugga på träden, måste de då hållas låga, max 2,50 m efter vinterbeskärning. Förbättrad odlingsteknik i kombination med nya sorter (till exempel Rubinola, Santana & Rubinstep) har gjort att medelskörden på Åland stigit från 10-12 ton/ha år 2010 till över 20 ton/ha år 2019! På fastlandet har utvecklingen inte gått lika fort och enligt LUKE:s statistik från 2019 låg medelskörden på fastlandet på 5 ton/ha. I Egentliga Finland, där ca 40% av äppleodlingsarealen på fastlandet finns, var medelskörden något högre: 7,6 ton/ha.

Även inom växtskyddet har utvecklingen gått fort, och numera odlas i stort sett all frukt enligt IPM (= Integrated Pest Management), vilket innebär att all bekämpning är behovsanpassad. För att avgöra behovet används bl.a. prognosprogrammet Rimpro, som ger prognoser för bl.a. äppelskorv (Venturia inequalis), äppelvecklare (Cydia pomonella), mjöldagg (Phodosphaera leucotricha) samt fruktträdskräfta (Nectra ditissima). Rönnbärsmalens förekomst kontrolleras via feromonfällor. Tillgången på växtskyddsmedel för specialodling krymper hela tiden, det gäller även fruktodling tyvärr. För flera viktiga preparat har man under de senaste åren tvingats söka nödlov år efter år då de inte finns registrerade i landet.

En allt större del av den åländska äppelskörden lagras i ULO (=Ultra Low Oxygen)-lager, där de håller sig fina upp till 6 månader efter skörd. De sista äpplena säljs i allmänhet i mars månad.

Odlingen av päron på Åland har under de senaste åren gått framåt, och arealen är nu 15-20 ha och på stigande. Åländska päron har varit mycket populära bland konsumenterna och hela årsproduktionen på ca 200 ton har i allmänhet sålt slut på bara några veckor i september – oktober. Päron odlas i samma sorts spaljésystem som äppel. Huvudsorter för päron är Clara Frijs och Concorde.

En helt ny gröda inom fruktproduktionen är plommon. De första träden i kommersiell produktion planteras våren 2021.

Nya sorter av äpple, päron, plommon har testodlats i Hushållningssällskapets testodling på Åland sedan 2012. Vi bedömer sorternas produktionspotential, kvalitet, sjukdomstålighet samt hållbarhet i lager och ger sedan odlarna rapporter om vilka sorter vi rekommenderar. Nytt för 2019 är några olika sorter av aprikos- och pluotträd, som planterades i våras! Vi hoppas på en liten skörd säsongen 2021!

Pernilla Gabrielsson, trädgårdsrådgivare, Ålands hushållningssällskap