Aurinkoenergian mahdollisuudet ja rajoitukset

Solelproduktionen i Finland har de senaste tio åren ökat avsevärt, till exempel den småskaliga solelproduktionens effekt (under en megawatt) har enligt Energimyndigheten ökat från några megawatt år 2015 till närmare 400 megawatt år 2022. Samma sak gäller utvecklingen för solkraftverk (benämning som används för enheter med totalt effekt över 1 megawatt) vars totala effekt enligt Energimyndighetens register ligger kring 56 megawatt.

Det är bra att från börja hålla anläggningar under eller över en megawatts effekt isär då mindre anläggningar vanligen är dimensionerade att producera merparten av solelen för ägarens eget behov, och de större anläggningarna, det vill säga solkraftverken är avsedda att producera merparten av elen till försäljning. 

Elproduktion för eget behov

Funderar man på elproduktion för eget behov är dimensioneringen av effekten, det vill säga solpanelernas totala area avgörande, samtidigt kan man påverka produktionen med att välja panelernas riktning och lutning och på det viset få en optimal elproduktion för den årstid eller tidpunkt på dygnet, helt utgående från behovet av egenproducerad el. Oavsett om den egna elproduktionen går till ett egnahemshus, en produktionsbyggnad eller en eldriven maskin finns det numera fungerande tekniska lösningar där man också kan styra tidpunkten för elkonsumtionen till en viss del och därmed ytterligare optimera nyttan av solenergin. 

Elförbrukningens karaktär, när man använder el och hur mycket är förstås också avgörande för en optimal nyttjandegrad. Exempel på detta kan vara ventilationsfläktar eller någon typ av kylaggregat som sommartid använder mycket energi. Även vid dimensioneringen av inverter eller växelriktare är det viktigt att i ett tidigt skede bedöma om man senare har planer på att utvidga anläggningen med fler paneler.

Det är viktigt att man vid offertförfrågan för solelteknik nämner just dessa konsumentspecifika behov så att den som levererar och installerar tekniken kan skräddarsy en lämplig lösning. Får man en rätt dimensionerad anläggning kan man räkna med betydligt kortare återbetalningstid och på det viset få ”valuta för pengarna”.

Solkraftparker

Intresset för etablering av solkraftsparker har också ökat vilket gör att aktörerna letar efter lämpliga områden för etablering av solkraft. Vanligtvis byggs solkraftsparkerna där infrastrukturen redan finns, det vill säga där färdigt etablerade kraftledningar och -stationer finns inom räckhåll. 

För markägarens del gäller det att vara på sin vakt när man är i kontakt med aktörerna, har man lämpliga marker för solkraftsparker får man ett utkast till arrendeavtal att bekanta sig med och det är då som det gäller att ha is i hatten. Anlita gärna expertis för hjälp med bedömningen av avtalsutkastet, för det kan innehålla en del fallgropar och vanligen är avtalen långa, tiotals år vilket gör att man binder sig för en lång tid framåt. Det oaktat kan dessa arrendeavtal vara en god affär för markägaren för en lång tid framåt. 

Finns det möjlighet att bjuda in flera aktörer till upphandling kring markarrendet har man flera alternativ att välja på och då kan man jämföra vilken aktör som är fördelaktigast att inleda vidareförhandlingar med. 

Varierande elproduktion ett bekymmer

Så länge vi inte har konkurrenskraftiga lösningar med lagring av solel kommer solenergin inte att lösa det faktum, att vi i ett land med mörka och kalla vintrar behöver merparten av energin under den tid på året som solen mer eller mindre lyser med sin frånvaro, så fortsättningsvis är vi beroende av den palett vi har med kärnkraft, vindkraft, bioenergi och vattenkraft. 

Det stora dilemmat med vindkraft och solkraft är deras inverkan på hela energiförsörjningens prissättning och behov av snabbt reglerbar baskraft. Det är där vi måste hitta lösningar, det gagnar ingen att vi en dag har minuspriser på el samtidigt som vi följande dag betalar tiotals cent för en kilowattimme el. 

Det är i detta sammanhang man vill ställa frågan, när skall de årstid-, väder- och vindberoende (stora) energiproducenterna investera i baskraft så att inte det ansvaret skjuts på helt andra aktörer?  
(Artikeln är ursprungligen publicerad i tidningen Landsbygdens folk 2024)

Patrik Majabacka
Energirådgivare
Projektet Ansvarfull matproduktion i Österbotten
Proagria, Österbottens svenska lantbrukssällskap