Växtodlingsrapport 7/9.9.2014: Slutspurt i spannmålströskandet

09.09.2014

Det torra och varma vädret i början av september har satt fart på tröskandet. Otröskat finns mera 5-30 % av spannmålen och 10-50 % av rybsen. För en del växtbestånd kom det torra vädret dock för sent och speciellt försämrades skördens kvalitet. Nästan tre veckor med ihållande regn på mogna växtbestånd var för mycket. I vårvete samt korn och havre som lagt sig började axen gro. En betydande del av vårvetet går till foder. En del av vårspannmålen har man varit tvungen att tröska fuktigare än normalt (fuktigheten vid tröskandet 25-30 %), men allmänt har fuktigheten vid tröskandet varit 14-22 %. Fastän det regnat har åkrarna burit bra. 

Under denna växtperiod har höstspannmål och tidigt sådd vårspannmål klarat sig bäst. Den till sist sådda vårspannmålen led mest av regnen under försommaren och torkan under högsommaren. Regnen i augusti försvagade åter mest vårvetets kvalitet.

Tröskandet har framskridit snabbt i uppehållsväder

Av vårspannmålen har man kommit längst med tröskandet av korn. Av kornet har man tröskat 80-95 % i stora delar av landet, i Kajanaland och Lappland dock endast ca hälften. Fuktigheten vid tröskandet har allmänt varit 14-20 %, men i Egentliga Finland och norra Savolax har fuktigheten vid tröskandet varit 30 %. Tröskandet av vårvete har framskridit i nästan samma takt som tröskandet av korn. Av vårvetet är i medeltal 20-30 % otröskat, men på de gynnsammaste områdena vid kustområden i södra Finland, i Egentliga Finland och vid kustområden i Österbotten mera endast 10 %. Fuktigheten vid tröskandet har varierat väldigt mycket (14-35 %) beroende på regn. Havre har tröskats mest i Österbotten, där otröskat finns mera 5-15 %. I södra Finland är 10-30 % av havren otröskad, men i norra Finland har först en tredjedel av havren tröskats. Fuktigheten vid tröskandet har i medeltal varit 14-20 %, men i en del havrepartier har fuktigheten vid tröskandet varit t.o.m. 25-30 %. Hög fuktighet vid tröskandet är en risk för spannmålens grobarhet och höjer även på torkningskostnader.

 Efter att tröskandet framskridit har skördeutsikterna för vårspannmål blivit sämre speciellt vad kvaliteten beträffar. Denna växtperiod finns exceptionellt stora variationer gårdar emellan och även mellan skiften på samma gård. Kornskörden blir mindre än vanligt i Kymmenedalen, norra Savolax och Lappland, men vid kustområden i södra Finland, i Egentliga Finland och Tavastland är skörden god. På många områden uppskattas kvaliteten hos de sista kornpartierna bli försvarlig eller t.o.m. dålig. I Birkaland, Tavastland, södra Savolax, södra och norra Österbotten och i Kajanaland uppskattas kvaliteten på kornskörden bli nöjaktig. Kornets hektolitervikt varierar mycket (55-75 kg/hl, normalt 62-68 kg/hl).

Skörden hos de sista kornpartierna har varit bättre än normalt i Nyland, Egentliga Finland och Tavastland, men sämre än normalt i Kymmenedalen, södra Savolax, norra Österbotten, Kajanaland och Lappland. Till kvaliteten har de sista havrepartierna varit varierande, från försvarliga till nöjaktiga. Havrens hektolitervikt har varierat från 50 till 62 kg/hl (normalt 52-55 kg/hl).

Av vårspannmålen har vårvetet till mängden gett den bästa skörden. Vårveteskörden var god i landets södra delar, på övriga områden nöjaktig. På en del gårdar i södra Savolax och södra Österbotten blev vårveteskörden lägre än normalt. Regnen har försämrat vårveteskördens kvalitet, som blev sämre än normalt i stora delar av landet. Endast i Birkaland, södra Savolax och norra Österbotten uppskattas skördens kvalitet vara normal. Vårvetets hektolitervikt har varierat mellan 70 och 83 kg/hl (normalt 77-80 kg/hl). Dugligheten till brödsäd uppskattas även på de bästa områden vara högst 70 %.

Tillsvidare har endast en liten del av spannmålsskörden sålts och levererats från gårdarna. Spannmålsleveranserna uppskattas ha kommit längst i södra Savolax, där ungefär hälften av skörden har levererats till försäljning. Kontraktsodlingens andel ökar sakta då man på många områden uppskattar att redan hälften av skörden säljs enligt kontrakt, i Egentliga Finland t.o.m. 70 %.

Tröskandet av rybs har kommit längst vid kustområden i södra Finland och delar av Egentliga Finland, där 90 % av skörden är tröskad. I Nyland, Kymmenedalen, södra Savolax, mellersta Finland och vid kustområden i Österbotten är hälften av rybsen tröskad och på övriga områden15-30 %. Fuktigheten vid tröskandet har varierat mycket (8-17 %). Rybsskörden uppskattas på många områden bli normal. Vid kustområden i södra Finland, i Kymmenedalen och norra Savolax blir rybsskörden lägre än normalt. Kvalitetsproblem har påträffats vid kustområden i södra Finland, norra Savolax och mellersta Finland. I Egentliga Finland finns åter partier av god kvalitet.

Tröskandet av bondböna börjar vara på slutrakan i Egentliga Finland, södra Savolax, mellersta Finland och vid kustområden i Österbotten. På övriga områden där bondböna odlas har hälften tröskats. Skörden av bondböna uppskattas till mängden och kvaliteten bli normal, förutom vid kustområden i södra Finland, Kymmenedalen och kustområden i Österbotten, där skörden torde bli sämre än normalt.

Utdragen tröskning orsaken till utdragen höstsådd

Sådden av råg är avslutad eller nästan avslutad på de flesta områden, men i Nyland, Egentliga Finland och vid kustområden i Österbotten har man sått först hälften av det planerade. I Birkaland har rågsådden först inletts. Odlingsarealen för råg minskar på många områden p.g.a. utdragen tröskning, men i södra Savolax, södra Österbotten och vid kustområden i Österbotten uppskattas odlingsarealerna öka. I Savolax är allt höstvete sått och även i södra och norra Österbotten börjar sådden vara avslutad. Arealen för höstvete uppskattas minska i Nyland och Egentliga Finland t.o.m. 40-50 %, på övriga områden är förändringarna små. Ungefär hälften av höstspannmålen i södra Finland är direktsådda. Sådden av höstoljeväxter är avslutad i slutet av augusti. Odlingsarealerna för höstoljeväxter är ännu marginella, men arealerna väntas öka på olika håll i landet.

Först en del av växtbestånden med råg och höstvete har skjutit brodd. Broddskjutningen uppskattas vara god eller åtminstone nöjaktig. Höstsäden har tillsvidare inte haft betydande problem med växtskyddet, men på många områden är man förberedd på att bekämpa fritfluga, ifall det varma vädret fortsätter.

De första åkrarna har höstbearbetats på olika håll i landet. Endast 5-10 % av åkrarna är bearbetade.

Det varma vädret påskyndar vallens tillväxt

Regn och varmare väder har fått ensilage- och betesvallar samt återväxten att börja växa åtminstone bra eller nöjaktigt i hela landet. I Nyland, vid kustområden i södra Finland, i Tavastland och södra Österbotten kan man på över hälften av gårdarna skörda en tredje ensilageskörd. På övriga områden kan en tredje skörd skördas på 10-30 % av gårdarna. Den tredje ensilageskörden har framskridit mycket varierande på olika områden. Längst har man kommit med den tredje ensilageskörden i Kymmenedalen, i delar av södra Savolax och vid kustområden i Österbotten, där 75-90 % av skörden är skördad. Kvaliteten på den tredje ensilageskörden uppskattas bli normal. För att säkra övervintringen lönar det sig att slå vallarna ifall växtbeståndet är högt. Ett alltför frodigt växtbestånd är utsatt för växtsjukdomar och torrt gräs på våren försämrar kvaliteten på den första skörden nästa sommar.

I stora delar av landet uppskattas den totala ensilageskörden vara normal eller något mindre, men de gårdsvisa skillnaderna är i år stora p.g.a. skurartade regn. På en del gårdar vid kusten i södra Finland, i södra Savolax, Tavastland, mellersta och norra Österbotten är den totala ensilageskörden 10-15 % bättre än normalt.

Betesperioden torde avslutas i slutet av september i stora delar av landet. Ifall det varma vädret fortsätter torde betesperioden fortsätta till månadsskiftet september-oktober i södra Finland, norra Savolax, södra och mellersta Österbotten.

Upptagningen av potatis för lagring har inletts

 På potatisproduktionens huvudproduktionsområde i södra Österbotten och vid kustområden i Österbotten börjar upptagningen av utsädespotatis vara avslutad. Skörden är normal både till mängd och kvalitet. Upptagningen av stärkelsepotatis har inletts i södra Österbotten och vid kustområden i Österbotten, där skörden uppskattas till mängd och kvalitet bli nöjaktig. Upptagningen av potatis för lagring har kommit längst i Kymmenedalen (skördad 70 %) och i Birkaland (skördad 40 %), men i största delen av landet har upptagningen först inletts. Skörden av potatis för lagring uppskattas till mängden bli försvarlig i Kymmenedalen, vid kustområden i Österbotten och i Kajanaland. Skorv försvagar skördens kvalitet speciellt vid kustområden i Österbotten och i norra Österbotten. Knölarna är mindre än normalt på de områden som lidit av torka under högsommaren och det finns färre knölar än vanligt.

Sockerbetsskörden uppskattas bli god på huvudproduktionsområdet i sydvästra Finland samt vid kustområden i södra Finland. Sockerhalten har blivit hög i södra Finland och nöjaktig vid kustområden i Österbotten och södra Österbotten.

Äppelperioden som bäst

På äppelodlingar i södra Finland börjar plockningen av höstäppelsorter vara avslutad. Vinteräppelsorterna börjar mogna och blir plockningsdugliga inom ett par veckor. De första partierna kommer i handeln efter mitten av oktober. Kvaliteten hos vinteräppelsorterna blir god. Det finns skillnader i skördens mängd gårdarna emellan beroende på pollineringen. Vinteräppelskörden väntas bli något mindre än normalt på äppelodlingar i sydvästra Finland, på övriga områden i södra Finland väntas skörden bli normal.

Skördeperioden för blomkål, broccoli och isbergssallat väntas fortgå till slutet av september. Det som nu skördas är till kvaliteten och mängden nöjaktigt. Grönsaker för lagring inleddes med upptagningen av lök i slutet av augusti, men den egentliga skördeperioden inleds i slutet av september. Det varierande vädret under sommaren har minskat skörden hos grönsaker som skall lagras och skörden blir lägre än normalt. Skördens kvalitet uppskattas bli nöjaktig.

Rapporten är uppgjord på basis av uppgifter från ProAgria Centralerna samt lantbruks- och hushållningssällskapen. Tilläggsuppgifter kan erhållas av Terhi Taulavuori tfn 020 747 2475 och Sari Peltonen 020 747 2477. 

Regionala uppgifter kan erhållas av:

ProAgria Finska Hushållningssällskapet (FHS), Peter Fritzén 0400-688 507 (växtodling), Fredrik Björklund 050-593 4350 (trädgård).

ProAgria Nylands Svenska Lantbrukssällskap (NSL), Jan Grönholm 0400-860 639, Patrik Erlund 0400-860 630.

ProAgria Ålands Hushållningssällskap, Joachim Regårdh 0457-526 7303 (växtodling), Pernilla Gabrielsson 0457-382 3070 (trädgård).

ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap (ÖSL), Jan-Erik Back 050-4417 511 (växtodling), Kaisa Haga 050-911 5920 (trädgård)

 Detta var årets sista växtodlingsrapport.                     

 

    

Jaa

Ajankohtaista

Asiantuntijat

Hae asiantuntijaa

Kaikki asiantuntijat

  • Sähköinen kasvinsuojelututkinto nyt verkossa
    Maksa verkossa, suorita sähköisesti ja hyväksytyn suorituksen jälkeen todistus heti sähköpostiisi
  • Tilaa palvelu
    Hyödynnä osaamisemme johtajuuteen, tuotantoon ja yritystoiminnan kehittämiseen liittyvissä ratkaisuissa.